Gödsvinuppfödning på Surakkas vis

Timo och Teija Surakka föder upp gödsvin på sin gård i Kärsämäki.

– Vi har fött upp gödsvin här på gården sedan år 1992, när mina föräldrar byggde ett svinhus istället för vår ladugård som förstördes i en brand, berättar Timo. Vi gjorde generationsväxling i två skeden och gården övergick i sin helhet till oss år 2009.

I det gamla svinhuset ryms runt fyrahundra gödsvin. Svinhuset byggdes till med en nyare del som fylldes på med svin 2014. Nu finns plats för 1800 gödsvin i åtta och en halv avdelning.

– Den där halva avdelningen var till en början planerad som sjukavdelning, men fungerar nu på samma sätt som de övriga. Vi lämnar alltid en box per avdelning som sjukbox, berättar Timo.

Förberedelser för nya grisar

Innan nya smågrisar anländer strör man kutterspån i boxarna och sätter på grisduscharna ovanför gödselgallret. På så vis styr man grisarna att hålla liggområdet rent, berättar Teija.

Under ett års tid kommer det grisar från många olika smågrisproducenter på Snellmans område, främst från Syd- och Mellersta Österbotten. Varje parti innehåller vanligen grisar från 3–6 olika gårdar.

– Vi strävar efter att hålla grisarna från samma gård tillsammans. Svinen sorteras inte enligt storlek eller kön. När de större grisarna finns jämnt fördelade i alla boxar, ger den första utsorteringen mer utrymme i varje box, säger Timo.

Renhet är viktigt

För att svinen ska hållas friska är det viktigt med allmän renhet och hygien i svinhuset, betonar Teija och berättar att hon ansvarar för tvättning av svinhuset. Avdelningarna tvättas noggrant inför varje uppfödningsparti.

– Till och med avbytarna brukar berömma att vi tvättar svinhuset så bra, skrattar Teija. Avdelningarna desinficeras dock inte rutinmässigt.

Gången mellan boxarna fungerar också som lastningsutrymme. Grisarna följer en takförsedd lastningsramp upp i bilen. Bredvid rampen kan chauffören tvätta stövlarna. Lastningsutrymmet tvättas efter varje användning, dvs alltid när grisar anländer eller slaktsvin avhämtats.

– Spaltgolvet är den bästa lösningen för gången med tanke på renhållningen, säger Timo. Om jag nu skulle göra något annorlunda, skulle jag sätta spaltgolv också i lastningsrampen, så att också den kunde göras ren enklare.

Strö i boxarna

Gården har förbundit sig till att använda strö i boxarna, ett villkor för ersättningen för svins välmående. Som strö används kutterspån. På den nya sidan får vi inte normalt svinstöd, berättar Timo.

– Boxarna städas dagligen om det är gödsel i liggområdet. Svinen håller i huvudsak boxarna rena, men under varma perioder på sommaren stökar de verkligen ner, säger Teija. Varje avdelning har en egen skyffel och vi tvättar stövlarna när vi går från en avdelning till nästa, berättar Teija. Bredvid dörren till nästa avdelning finns en tvättpunkt, och ovanpå spaltgolvet är det lätt att duscha stövlarna rena.

Från medicinbokföringen i Sikava kan man se, att medicinbehovet är mycket litet i det här svinhuset. Förra året födde man upp över 5000 gödsvin och under 5 % av dem har behövt medicinering. Den vanligaste orsaken till medicinering är ledgångsinflammation. 

– Vi märker alltid först svinet med färg, när vi märker att något felas det. Sedan följer vi med djuret ett tag innan vi tar beslut om medicinering.

Lihasikojen kasvatusta Surakan tapaan 1

Fungerande utfodring

Svinen utfodras med spannmåls-koncentrationsblandning. Gården har två silon för koncentraten och använder ett eller två koncentrat beroende på spannmålens kvalitet. Just nu kompletteras säden med Maatiaispossu Kasvu-koncentrat, berättar Timo.

– Under skördetiden köper vi spannmålen färsk. Vi har en torkande silo, det är till stor hjälp för spannmålen behöver inte flyttas och den blandas till jämn kvalitet, berättar han. Vår egen säd räcker

till våren. Utfodringen är uppdelad i två skeden och svinen utfodras fyra gånger om dagen. Blandningen görs med en Pellon Graphics för blötutfodring. Foderblandaren fördelar också fodret till boxarna. Eftersom hela svinhuset är kopplat till samma krets, lämnar det mycket foderrester kvar i rören.

– Foderresterna måste vi beakta speciellt när det finns lite av de mindre grisarna i svinhuset. För små grisar måste fodersatsen vara tillräckligt stor för att blandningens konsistens ska passa den tidiga uppfödningen, säger Timo.

Han gör satsen en och en halv gång större än till behovet sett, och foderblandaren använder det som lämnar över till att göra större portioner. Foderblandarens program sparar info om tillverklingshistoriken och vad som finns i byttan, och beaktar det när nästa foderparti ska blandas.

Uppföljning av hur svinen äter

När smågrisarna anländer får de en första foderportion som är 20–30 % av kurvans portion. Fodermängden höjs i enlighet med kursvan så snart som möjligt.

– Vi kontrollerar hoarna och hur svinen äter två gånger dagligen, på för- och eftermiddag. Första gången de de mindre djuren, andra gången de större, berättar Teija. Om foderhon är alldeles torr och tom, plussar vi på portionen med fem procent. Vanligtvis ökar vi mängden en gång per dag, i början av tillväxten till och med två gånger.

Paret Surakka har använt spannmål-koncentratblandning för utfodringen i drygt ett år och är nöjda med utfodringen.

– Svinen växer bra och svansbitning förekommer numera sällan. Det förekommer vanligtvis bara när utfodringen krånglar eller fodret inte är som det borde vara, konstaterar Timo.

– Vi bytte till en effektivare pump i foderblandaren och höjde blandningsförhållandet lite i fodret. För de minsta grisarna är förhållandet 2,9 och i slutuppfödningen 3,0, berättar Timo.

– När blötfodret sprider ut sig snabbt i hela hons längd, blir det ingen trängsel vid utfodringen. Grisarna orkar till och med vänta på att det ska susa till i den egna ventilen, och det är mindre slagsmål. Det har också minskat benproblemen, konstaterar Timo.

Related posts