Det är en helt vanlig, finländsk vandringsstuga: ålderstigen, rökig och dunkel. Stugan står på en liten klippa. Mossan på klippan är bortnött på de ställen där folk gått genom åren.

Inuti stugan är taket och väggarna fyllda med namn, årtal och kärleksförklaringar skrivna med kol. Förälskade par har ritat hjärtan och kompisgäng har skrivit sina hälsningar på takbrädorna. En del av texterna har bleknat och är svårare att urskilja.

Den här dagen råkade det vara flera personer i stugan, vilket man kan förstå: en solig och vacker höstdag kryper vi finländare fram ur våra iden åtminstone för en stund. Förutom vårt eget lilla gäng satt också en halvbekant familj där. Vi småpratade vänligt med varandra medan vi väntade på att brasan skulle brinna ner till glöd.

När en röd glödbädd lyste i brasans botten plockade var och en fram sin mat ur ryggsäckarna och på äkta finländskt vis hade alla med sig ett paket grillkorv. Jag koncentrerade mig noggrant på att skära fina korssnitt i korven för att få en perfekt landningsbana för senapen. (Jag är en riktig finslipare när det gäller att snitta korv.) I tur och ordning grillade vi och åt våra korvar, ibland i nästan hängiven tystnad. För som alla vet upplever vi finländare inte tysta stunder som obekväma.

Under tiden jag slukade min Eetvartti (när det gäller själva ätandet är jag inte så fin längre) konstaterade jag att pojken i familjen hade en utländsk flickvän. Det unga paret hade i lugn och ro väntat på sin tur och kom sedan gulligt fram tillsammans för att grilla sina korvar. Han visade henne hur man grillar korv. Det är ju ingen raketvetenskap men egna små knep finns alltid, speciellt när man ska lära en skönhet från Sydeuropa.

När paret började grilla blev det en paus i pratet i stugan. Vi satt och tittade fascinerat på glöden och njöt av vår picknick när pojken vände sig mot sin flickvän och sa: ”This is as Finnish as it gets”. Det här är så finländskt det kan bli.

Jag lämnade att tänka på det han sa. Visst hade pojken rätt. Det finns säkert tusen berättelser om Finland och lika många finländska saker att prova på. Men trots det, om det är så att den där unga kvinnans erfarenhet av Finland är en liten grillstund i en vandringsstuga är det inte alls någon dålig erfarenhet.