Mitt i en vacker tallskog i Kalajoki ligger Rahja gård. Esa och Marja-Leena Rahja prisbelönades två gånger under 2017 – för god mjölkkvalitet och som årets landsbygdsföretag i Kalajoki. År 2017 var ett jubileumsår för Rahja gård. Det hade gått jämnt 30 år sedan Esa och Marja-Leena tog över Esas hemgård.
Framgång kommer inte av någon enskild faktor, utan som summan av många olika grundfaktorer, säger paret Rahja.
– Vi började med en rätt ny båsladugård för 16 kor, och byggde vår första lösdriftsladugård som förlängning till den år -99, berättar Esa. År 2009 köpte vi första roboten och därpåföljande år byggdes ladugården ut.
Gården har också haft möjlighet att förstora “inom väggarna”, dvs ta olika delar av byggnaden i nytt bruk, vilket varit ekonomiskt bra val. Till exempel byggdes den tidigare mjölkstationen om till kalvningsbås och nu ska den tidigare sinkoavdelningen tas i bruk för mjölkkorna, så fort den tidigare torken sanerats till ny avdelning för sinkorna.
Efter ombyggningarna har gården plats för 86 mjölkkor och så mycket ungnöt som behövs för egen rekrytering.
I augusti installerade man en andra Lely A3-robot och under hösten beviljades gården nytt miljötillstånd, som möjliggör en förstoring till 120–130 mjölkkor. Gården har drygt 100 ha odlingsmark.
Bra attityd ger resultat
Ladugårdsarbetet kräver lätt 6–7 timmar per dag, konstaterar Esa och Marja-Leena. Om man är ute efter resultat, lönar det sig inte att ha bråttom, utan satsa på fungerande rutiner.
– Vår grundprincip är att ladugården inte är någon löpbana, säger Esa. Det är i ladugården allt ska fungera, för det ger resultat.
Gårdens mjölkproduktion är något av det bästa just nu, och har stigit stadigt ett bra tag. Även om Esa medger, att de inte är ute efter något toppresultat, talar medelproduktionen för sig själv – 10 700 kg mjölk, eller över 11 300 kg ECM.
I våras fick gården Walter Ehrström-stiftelsens medalj i guld för mjölk av högsta kvalitet i 25 år. Det finns inget enskilt svar till framgången, utan den är en helhet av många olika grundfaktorer, konstaterar paret Rahja – korna får vad de behöver och produktionsmiljön är i skick.
Friska kalvar
Marja-Leena ansvarar för skötseln av kalvarna. Kalvarna får råmjölk genast efter födseln och därefter så mycket mjölk de bara orkar dricka två gånger om dagen.
– Kalvarna får vanligen mjölk i två veckor, därefter går vi steg för steg över till pulver, berättar Marja-Leena. Temperaturen på mjölken och rena kärl är viktigt.
Kalvarna har hållits mycket friska. Förutom mjölkras inseminerar man också med blondi-köttras. Blondi är uppskattad bland uppfödare och fastän kalvarna är stora vid födseln, har man inte haft några problem vid kalvningarna.
Allt börjar från vallen
Rahja gård gör två ensilageskördar. Målsättningen är att båda skördarnas kvalitet och mängd ska vara så lika varandra som möjligt. Den första vallen skördades i slutet av juni, med D-värde på över 700. Andra skörden var mycket våt, 80 % vatten.
– För att kunna nå ett bra ekonomiskt resultat är en förutsättning att åkrarna ger så mycket högkvalitativt foder som möjligt, och att vallen ensileras noggrannt, säger Esa. Med skörd vid rätt tidpunkt och noggrann ensilering kan man nå höga utfodringsindex. Finns det tillräckligt med fibrer i ensilaget, är det också lätt att komponera en fodermix.
Spannmål förvaras färsk i tuber.
Aktiv intressebevakning och aktiv fritid
Rahja gård blev i november utnämnd till Årets landsbygdsföretag av Kalajoki stad. I motiveringen för priset nämns förutom gott produktionskunnande också aktiv intressebevakning. Esa har bland annat länge varit engagerad som styrelsemedlem i MTK:s lokalförening, och deltog i tiderna aktivt i mjölkproducenternas intressebevakning.
Numera riktar sig aktiviteten främst till MTK-engagemanget, församlingens aktiviteter och familjens hobbyer. Alla i familjen är ivriga skidåkare och utövar dessutom musik i orkester och kör.
– Även om det ibland känns som att stövlarna är tunga efter ett veckoslut fullt av program, ger det på själsliga planet kraft att orka i vardagen, konstaterar Esa med ett leende.
