Banbrytande förändring i Snellmans nötköttskedja: Sammanlänkning av gårdar förbättrar djurens hälsa och välbefinnande
Systemet för sammanlänkning av gårdar i Snellmans nötkedja har visat sig vara en framgångshistoria som förbättrar kalvarnas välbefinnande och minskar svinnet. Men hur fungerar systemet i praktiken?
Text & bilder: Antti Koivukangas
Systemet för sammanlänkning av gårdar började som ett pilotprojekt, men har nu vuxit till omfattande och utbred praxis. Sammanlänkningen var på tapeten också i början av september vid Kari och Päivi Hänninens skördefestevenemang i Hankasalmi.
På Penttilä mjölkgårds välbesökta besöksdag medverkade även nötuppfödarna Jenni och Juho Heiska, som hade kommit på besök från Toivakka.
Paret Heiskas gård är mottagande part i en grupp gårdar som är sammanlänkade. Kalvar kommer från fem olika gårdar med regelbundna mellanrum till Heiskas i Toivakka, och paret Hänninens gård på 40 kilometers avstånd i Hankasalmi är en av dessa.
– All data visar tydligt att det har skett en förändring sedan vi gick med i systemet. Det syns framför allt hos oss i den minskade användningen av antibiotika och det minskade svinnet. Vi har kontinuerligt gått i en bättre riktning, anser gårdens ägare Juho Heiska.
Även hans fru Jenni ser mycket positiva förändringar i vardagen. Kalvarna kommer regelbundet från bekanta gårdar.
– Djuren är friska när de kommer till oss och de förblir också friska. Vi har nya, fungerande utrymmen där djuren trivs. Sammanlänkningen av gårdar har verkligen förbättrat driften av vår gård, konstaterar hon.
Men vad betyder sammanlänkning av gårdar i praktiken?
lärdomar från sverige
För några år sedan startade Snellman ett projekt för att reducera medicineringen av ungnöt, vilket slutligen ledde till en omstrukturering av kalvförmedlingsverksamheten.
Det hela började som ett pilotprojekt, där man gick in för att knyta samman specifika mjölkgårdar med uppfödare i kedjan. Målet var helt enkelt att få friskare kalvar. Lärdom och inspiration hämtade man från Sverige, där en liknande modell används i stor utsträckning.
– Den första fasen av pilotprojektet startade redan våren 2019, och under 2020 utökades modellen till att omfatta fler enheter. Resultaten var positiva och uppmuntrade oss att jobba vidare, och sammanlänkningen är nu en del av Snellmans etablerade kalvförmedlingsstrategi, berättar Snellmans kvalitetsansvariga veterinär Eva-Lina Sandell.
Användningen av medicinering och dödligheten bland kalvar har minskat avsevärt på de gårdar som ingår i Snellmans nötköttskedjas sammanlänkningshelheter, och slaktresultaten har också varit utmärkta. Modellen har visat att mindre kalvgrupper och kortare transporttider förbättrar djurens välbefinnande och minskar behovet av medicinering.
”En lättare hanterbar helhet”
Päivi Hänninen på Penttilä gård anser att sammanlänkningen av gårdar har förenklat och förtydligat deras vardag. På en mjölkgård ligger fokus naturligtvis på mjölkproduktionen.
– Det faktum att vi vet att vi har ett hem för våra tjurkalvar och att de lämnar oss varannan vecka underlättar upplägget i vardagen. Resultatet är lättskött helhet för vår del, där vi kan planera och optimera våra utrymmen utgående från sammanlänkningens rytm. Jag tycker också att det är fantastiskt att vi känner till vart våra kalvar hamnar, berättar Päivi Hänninen.
Hon lyfter också fram det nära samarbetet mellan gårdarna, vilket underlättar alla aspekter av djurtrafiken.
– Om vi har några problem eller vill kommunicera något, vet vi med vilka vi kan prata. Det är i vårt gemensamma intresse att vi alla i livsmedelskedjan kan klara oss bra, säger Hänninen.
Jenni Heiska håller med. Tidigare fick de cirka trettio kalvar till gården varannan månad.
– Det var mycket tyngre då eftersom det var fler djur och de blev också sjukare mycket oftare. Nu håller djuren sig friska, de är trevligare och lättare att ta hand om, särskilt sedan vi byggt nya lokaler för två år sedan. Sammanlänkningen av gårdar har förändrat mycket till det bättre, avslutar hon.
Fördelar med sammanlänkningen av gårdar i Snellmans nötköttskedja:
➕ Minskad medicinering, lägre läkemedelskostnader för producenterna
➕ Låg dödlighet
➕ Utmärkta slaktresultat
➕ Mindre kalvgrupper och kortare transporttider
➕ Minskad risk för smittsamma sjukdomar
➕ Nöjda producenter, både på mjölkgårdarna och bland uppfödarna