Vårt lands offentliga kök serverar årligen kring 500 miljoner måltider, vilket gör valen av måltidsalternativ och råvaror till en stor värdefråga för beslutsfattarna i kommunerna. De tre största aktörerna inom köttbranschen, Atria, HKScan och Snellman ville inför kommunalvalet kartlägga finländarnas inställningar till den mat som erbjuds i de offentliga köken och de uppköp som ligger i bakgrunden.

När man behandlar mat och näring i vårt land kommer ofta många synpunkter fram till ytan, och de tre företagen hoppas att den nu gjorda undersökningen kan ge en väl behövlig faktabas till den pågående diskussionen.

I undersökningen kartlades finländarnas åsikter till ursprunget för det kött som serveras i de kommunala köken. Enligt resultaten är tre av fyra finländare (75%) av den åsikten att köttet som erbjuds bör vara inhemskt, även om de höjer på priset. Negativt inställda till påståendet var 17 procent av respondenterna medan 8 procent inte uppgav någon åsikt.

Esbo en föregångare

Ute på det kommunala fältet finns en föregångare, när det kommer till graden av inhemska råvaror på kött och köttprodukter. Esbo lyckades lyfta procenten från 63 procent åt 2018 till nuvarande 98 procent.

– Esbo vill vara en ansvarsfull föregångare också när det gäller matservice. Vi har tagit in kriterier för ansvarsfullhet i de avtal vi har som reglerar livsmedelsinköpen. Vi för även en ständig dialog med leverantörerna på marknaden, t.ex. just med köttproducenterna. På detta sätt har vi kunnat höja graden av inhemskt kött märkbart, förklarar Esbo stadsdirektör Jukka Mäkelä.

Undersökningen ville också veta vad finländarna anser om den mat som serveras inom den kommunala måltidsservicen. Nio av tio finländare (90%) skriver under påståendet att den mat som serveras bör vara mångsidig och varierad och ligga i linje med rådande näringsrekommendationer.

Endast 7 procent av de svarande var av avvikande åsikt medan 3 procent inte uppgav någon åsikt.

”ruokatarjonta on vaihtelevaa ja ateriat on suunniteltu täysipainoisiksi”

Näringsrekommendationerna definierar utformningen och näringsinnehållet i de portioner som serveras i de kommunala köken. Den mat som serveras i skolor och vid läroverk har en central effekt på barns och ungas måltidsvanor.

– Hälso- och mångsidighetsaspekten är väldigt viktig som urvalskriterier. Visst spelar också pris, tillgängligheten och smakpreferenser in, precis som vanan, när man kartlägger vad som har bäst åtgång. Ändå är det glädjande att se att 90 procent upplever det som viktigt att den mat som erbjuds följer näringsrekommendationerna. Det säkerställer samtidigt ett mångsidigt och varierande utbud och att måltiderna planeras som helheter, som t.ex. alltid kompletteras med tillräckligt med grönsaker.

– Det är viktigt att komma ihåg att huvudrätten i sig inte är det som styr, varje komponent i en välplanerad måltid har betydelse för näringsvärdet, säger Arja Lyytikäinen som är chefssekreterare i Statens näringsdelegation.

Mycket välkommet att lyfta fram matsvinnet i klimatarbetet

I den ifjol publicerade nationella anskaffningsstrategin är ekologiskt hållbar offentlig upphandling en av utgångspunkterna.

Enligt finländarna kan kommunala kök för sin egen del minska på sin miljöbelastning på vägen mot en mer koldioxidneutral framtid genom att minska på matsvinnet (82 procent av respondenterna). För 13 procent är minskandet av kötträtter i maten ett bättre sätt att gå framåt medan 5 procent inte uppgav någon åsikt.

– Resultatet överraskar inte, för svinnet ses som en absolut central utmaning. Människorna vill dessutom själva kunna påverka vilken typ av mat de äter. Att minska på svinnet av klimatskäl är rätt väg att gå, men vi behöver ha flera tillvägagångssätt.

– Köttproduktionen orsakar utsläpp och därför är det viktigt att vi granskar vilken typ av kött som erbjuds. Olika typer av kött har olika koldioxidavtryck. I den mat som erbjuds i kommunala kök finns köttet med, helt i linje med näringsrekommendationerna. Det inhemska köttet har en stor konkurrensfördel jämfört med importerat kött och det är vattenfotavtrycken, förklarar specialforskare på naturresursinstitutet Luke, Juha-Matti Katajajuuri.

I undersökningen deltog 1021 under perioden 19 -25 januari 2021. Undersökningen gjordes via Kantar TNS Gallup-kanals veckopanel. Respondenterna representerar i Finland bosatta 18-79-åriga medborgare (med undantag för landskapet Åland). Den statistiska felmarginalen är +/- 3,1 procentenheter.

Tilläggsinformation:

Juuso Reinikainen,
Köttförädlingens produktgrupp- och strategidirektör
+358 44 796 6430
juuso.reinikainen@snellman.fi
Snellmanin Lihanjalostus Oy.

Hanne Kortesoja
Kommunikations- och IR-direktör
+358 10 316 1016
hanne.kortesoja@atria.com
Atria Oyj.

Heidi Hirvonen
Kommunikationsdirektör
+358 10 570 6072
heidi.hirvonen@hkscan.com
HKScan Oyj.

Sakari Nurmela
sakari.nurmela@kantar.com
+358 40 578 5080
Kantar TNS