Finlands nordliga klimat och speciella geografiska särdrag ställer visserligen sina egna utmaningar, men erbjuder samtidigt också unika möjligheter för hållbar livsmedelsproduktion på våra breddgrader. Snellmans hållbarhetsdirektör Eeva Heikkilä reflekterar i sin kolumn över varför boskapsuppfödning är en väsentlig del av hållbarheten i vårt nordliga jordbruk och hur det i sin tur påverkar både ekonomin och miljön.

Det talas mycket om hållbar matproduktion och framför allt nötköttets stora miljöpåverkan. Nötkreatur äter värdefullt växtprotein och släpper ut skadlig växthusgas, som påskyndar klimatförändringen.

Jag får ofta frågan om det inte vore smartare också i Finland att odla växter som är lämpliga som människoföda direkt – i stället för att skicka värdefull spannmål på en resa genom djurriket till våra middagsbord. Det kan man naturligtvis fråga sig!

Världens nordligaste land för jordbruk

Låt oss anlägga ett rejält finskt perspektiv på detta. Vilken typ av livsmedelsproduktion är då hållbar specifikt i Finland?

Finland är trots allt det nordligaste jordbrukslandet i världen. I många avseenden är vi till och med självförsörjande när det kommer till livsmedelsproduktion. Men det är ett ofrånkomligt faktum att vårt läge här på nordliga sidan av den sextionde breddgraden skapar ganska strikta ramar för vad som är värt att odla och producera här.

Vi kan också väga in pengar i ekvationen. Studier visar intressant nog att ungefär hälften av Finlands jordbruksinkomster indirekt är kopplade till gräsmark och boskapsskötsel. Smaka på den faktabiten en stund: Kan man säga att nötboskapsuppfödningen således är en viktig del av mångfalden och den ekonomiska hållbarheten i vårt nordliga jordbruk?

Vi har oerhört bra yttre förhållanden här i Finland för just boskapsuppfödning och naturligtvis även mjölkproduktion. Vi har tillgång till rent vatten, en frisk jordmån och ren luft för att odla foderväxter och särskilt gräs. Vi har både långa traditioner och ett gediget kunnande.

De positiva miljöeffekterna glöms bort

Den finska nötuppfödningen förser oss med kött och mjölk.

Vi har förmågan och kunskapen att förädla bägge till produkter med hög förädlingsgrad, och finska produkter lämpar sig även ypperligt för export. I Finland kommer 80 % av nötköttet från mjölkkor och kalvar som fötts upp för slakt. Information om nötköttets negativa miljöeffekter tenderar ofta komma från länder där värdefulla regnskogar undanröjs för att ge plats åt åkrar, där man sen odlar proteinfoder till boskap.

Så är definitivt inte fallet i Finland.

Man tenderar ofta glömma att nötkött också medför positiva miljöeffekter. Nötkreatur betar, vilket har stor inverkan på den biologiska mångfalden. Betespromenader vid sjöar, åar och havsstränder är speciellt uppskattade. Det minskar på den totala mängden näringsämnen för betesmarkerna, eftersom en del av näringen är bunden till djurets tillväxt. Blommor växer och pollinerarna trivs.

Vi bör ge matro åt nötboskapen

En akroekolog skulle vid det här laget konstatera att det är viktigt med ett effektivt kretslopp för näringsämnen och organiskt material i ett välfungerande system. Detta skulle kunna minska på användningen av fossila bränslen. Jordmånen skulle klara sig bättre och utsläppen skulle bli lägre. Detta låter väl bra i lekmannaöron?

Så mycket minns jag ändå från gymnasiets biologilektioner att växelbruk är i nyckelrollen här. Att odla både ettåriga och fleråriga växter. Gräset är flerårigt och bara nötkreatur kan utnyttja det.

Man kunde avslutningsvis lättsamt konstatera att eftersom vi finländare ännu inte har lärt oss att beta och mumsa i oss inhemskt gräs bör vi ge nötboskapen en rejäl matro och dessutom hylla de finska kött- och mjölkproducenterna och rikta ett stort till dom för ett gediget arbete under många årtionden.

Författaren vandrar längs Snellmans korridorer med titeln hållbarhetsdirektör. För den här artikeln studerade hon Naturresursinstitutet Lukes rapporter ”Kestävyyden kehykset 2022” (ung. Hållbarhetens ramar), Arktinen ruoantuotanto (ung. arktisk livsmedelsproduktion) 2015 och ”Suomalaisen kotieläintuotannon kokonaiskestävyys 2021” (ung. hållbarheten som helhet i Finlands husdjursproduktion)