I och med höstens intrång packas Snellmans malda kött inte längre i plasttråg, som varit brukligt de senaste åren. När också 700 grams förpackningarna är plastpåsar minskar visserligen plastanvändningen på fabriken i Jakobstad, men mindre plast är inte ett egenvärde i sig.

Anders Storsved har arbetat med Snellmans förpackningar i många år, ett arbetsfält där premisserna ofta förändras och nya innovationer kastar invanda sanningar i skräphögen.

Det gäller att hänga med, och på sistone har Snellmans köttförädling gått i bräschen för en utveckling där finländarna i allt högre grad köper sitt malda kött i påse, istället för plasttråg.

– Mellan januari och augusti körde vi 11,5 miljoner paket malet kött av storleken 400 g, då har övergången till påse minskat vår plastanvändning med 144 000 kilogram under den perioden. Slår man ut det på hela året landar vi kring 216 000 kg mindre plast, förklarar inköpschef Anders Storsved.

När övergången till påse också för 700 grams förpackningarna nu är klar, minskar plastanvändningen ytterligare med 135 000 kg per år.

PLASTTRÅGET PRAKTISK LÖSNING FÖR VISSA PRODUKTER

Att Riktigt malet kött nu enbart fås i påse betyder inte att Snellmans övergivit den klassiska asken, tråget som förpackningsform.

– Vi använder alltjämt plasttråg, det är praktiskt för bland annat våra biffar och strimlor. Man måste alltid tänka på vilken förpackning som är bäst för konsumenten. När det kommer till malet kött är påsen ett bättre alternativ, och vi är ständigt på jakt efter funktionella lösningar, säger Storsved.

En hel del förändringar som görs i produktionen är inte direkt synliga för konsumenten. Genom att till exempel justera tjockleken i förpackningar för skivade produkter kan man också minska på plastanvändningen.

Tunnare material för skivat pålägg kommer till exempel efter den senaste justeringen att utgöra en ytterligare minskning på 122 000 kg plastavfall per år.

Men Anders Storsved är noggrann med att påpeka att minskandet av plastanvändningen inte får bli ett egenvärde.

– Vi testar ständigt och söker gränser för hur vi kan arbeta. När man tillräckligt länge gör prover ur företagets perspektiv måste man också sätta sig in i konsumentrollen och känna efter hur förpackningen uppfattas. Faktorerna vi beaktar är förutom mängden plast således också hur förpackningen passar en viss produkt, hur hållbarheten påverkas, hur produktionsprocessen fungerar och hur praktisk den till slut är för konsumenten, förklarar han.

mindre matsvinn nu, återvinning på lång sikt

Mycket av arbetet med förpackningarna på Snellmans handlar också om att hitta det optimala sättet att betjäna konsumenterna på, och här kommer även arbetet med att minska matsvinnet in i bilden.

– Vi måste fråga oss om vi med våra val kan skapa förutsättningar där en produkt har större åtgång i hemmaköket? Med olika innovativa lösningar ger vi konsumenten möjlighet till en bättre och mer hållbar matvardag, slår Storsved fast.

På längre sikt för Snellmans en dialog med alla leverantörer i hopp om att kunna övergå till återvinningsbart material för förpackningarna. Då måste alla länkar i livsmedelskedjan vara med på noterna.

– Ännu är vi inte där, men ett långsiktigt mål för oss alla måste ändå vara att ständigt gå i en mer hållbar riktning, där vi skall återvinna den plast vi använder. Det jobbar vi för, avrundar Storsved.