1950-talet – Företagsstart och flytt till Jakobstad
1951 Bröderna Kurt och Lars grundar Snellmans Kött & Korv i Jakobstad
I grannstaden Jakobstad fann man en lämplig fabrikslokal. Viitanens & Kälkäinens korvfabrik i Jakobstad som innehades av Hellstrand & Haga blev till salu 1951 och pojkarna tog ett lån på 800 000 mark med föräldrarnas lilla hemman som borgen. Maskinerna köptes för 600 000 mark.
För att lösa in den tidigare korvfabrikörens fårtarmstunna hamnade grabbarna ändå att offra sin kära ”Mosse”, den sovjettillverkade Moskovitjen som de köpt för ihopsparade pengar från tiden på ÖK. Snellmans Kött & Korv var således grundat och inledde sin produktion i en anspråkslös källarlokal på Biskopsgatan 13 i den gamla trästadsdelen Skata i Jakobstad. I resten av fastigheten, ovanför ”fabriken” bodde Kurt, Lars och bror Per den första tiden.
1951: Per kommer med i företaget som springpojke vid 14-års ålder. Till hans första uppgifter hörde att cykla ut beställningarna till stadens olika på butiker. På 1950-talet i Jakobstad var det vanligt att man cyklade ut varorna till butikerna och ”Pelle” cyklade ut företagets varor i en pärtkorg. Snellmans Kött & Korv hade tre kunder i staden vid företagets start. Bara i Skata på Alholmsgatan fanns 8 butiker och på Amerikagatan fanns 3–4 butiker när Snellmans startade. Senare utvidgades försäljningsdistriktet till kvarterets andra gator och så småningom över hela staden.
1953: Karl kommer med i företaget efter studier vid Handelsskolan i Karleby och han fick ansvar för faktueringen. På 1950-talet använde man sig av amerikansk dubbelbokföring och varje måndag hölls ”ledningsmöte” där veckans debit och kredit ihopräknades.
Hos Snellmans firas tredubbelbröllop
1953: Tredubbelbröllop! Kurt och Britta (f. Wargh) och Lars och Gunne (f. Granlund) samt syster Lisbeth och Börje (Mård) gifter sig på pingstdagen 1953. De nygifta fruarna flyttar in i lägenheterna på Biskopsgatan ovanför ”fabriken” tillsammans med sina kött- och korvmästare.
Bröderna börjar med affärsverksamhet
1953–1987: Så småningom utvidgades kundkretsen och snart insåg man att en affär behövdes. Butiken SkataCenter drevs i Snellmans regi (1953–1987) och befann sig i samma byggnad som fabriken och bostäderna på Biskopsgatan 13. Köttet såldes däremot i huvudsak inne i stadens centrum, först i Nya Hallen och sedan i Cityhallen (1956–1971). På bilden från höger butiksbiträdena Anna-Lisa Snellman (f. Ek, gift med Karl år 1955), Anne Lundén, Gretel Wiik och Ulla Karlsson.
Köttuppköp från privatslaktarna i nejden
Två gånger i veckan begav sig Kurt eller Lars till köttkontrollen i Nykarleby för att göra köttaffärer med privatslaktarna. På bilden har Kurt bytt om från arbetskläderna för att bege sig till Nykarleby. Efter affärsresorna gick bröderna på café till Alsabaren på Skolgatan i Skata och räknade ut den dagens köpesummor. I bakgrunden syns fastigheten på Biskopsgatan 13. I samma byggnad fanns en tid korvfabriken i källaren, butiken SkataCenter och Kurt och Lars familjebostäder. Dörren till höger ledde in till Kurt och Brittas lägenhet, den andra dörren var personalingången till butiken. Butikspersonalens arbetskläder hänger på tork och mjölkhinkarna hör till butiken.
Företaget blir aktiebolag
1956: Företaget blir aktiebolag och Per och Karl kommer med i bolaget. Skiss från ett av rummen i källarvåningen på Biskopsgatan 13. Från höger till vänster: köttkvarn, kutter och blandare. Pojkarna hjälptes åt att stycka och skära köttet. Det kött som skulle till korv maldes. Kurt blandade sedan korvmassan i den lilla kuttern som rymde 25–30 liter. Skiss från ett av rummen i källarvåningen på Biskopsgatan 13. Till höger skymtar rökrummet. Kokgrytan befann sig i rummets högra hörn och korvsprutan till vänster.
Skiss av ett av rummen i källarvåningen på Biskopsgatan 13: 1) nedskärningen 2) expeditionen; här syns t.ex. pärtkorgen som användes när det cyklades ut varor till butikerna 3) dörren till köttlagret.
I början hade man ingen frys att tillgå utan använde is för nedkylning av köttet och korvsmeten. Rätt snart anställdes Bengt Granlund för att gräva ut källarvåningen för att anrätta en frysanläggning under huset. Utrymmet iordningställdes och ”glassmästaren” Torsten Sandell installerade kylmaskiner. Kylrummet var ca 25–30 kvadratmeter och det största i Jakobstad på sin tid.
1956–1971: I Cityhallen, dvs. stadens saluhall hade Snellmans Kött & Korv ett eget stånd där man sålde sina produkter och fick sina första viktiga erfarenheter av marknadsföring och försäljning. I samma byggnad som den tidigare Cityhallen drevs sedan butiken Delikatesshallen (1971–1992) tillsammans med andra aktionärer tills den såldes till köpman Bengt Björkskog 1992.
1956: Bror Henry börjar jobba på expeditionen och på nedskärningen.
Tuhkanens korvfabrik köps upp och produktionen flyttar till Amerikagatan
1959: Tuhkanens korvfabrik på Amerikagatan i Skata går i konkurs. Snellman köper upp företaget och flyttar in i fabriken på Amerikagatan. I denna byggnad verkade Snellmans i huvudsak från slutet av 1950-talet till 1990-talet när den huvudsakliga verksamheten flyttades till Granholmen. Idag tillverkas leverkorv och knackkorv fortsättningsvis i fabriken i Skata.
Produkter:
- De första korvrecepten hämtade Kurt och Lars Snellman med sig från Österbottens Kött där de jobbat 5 år med korvtillverkning och kötthantering innan grundandet av Snellmans Kött & Korv 1951.
- De helköttsprodukter som tillverkades på 1950-talet var stek, filé och maletkött av nöt, kotletter, nacke, sida och lägg av gris. Medvurst fanns med i produktsortimentet redan på 1950-talet.
- När Snellman inleddes sin företagsverksamhet på 1950-talet fanns det etablerade produkter på marknaden i Mellersta Österbotten med namn som Lördagskorv, Suomikorv, Berlinerkorv, grynkorv, blodkorv, knackkorv, leverkorv och billigkorv även kallad ”hampparimakkara”. I huvudsak övertog man de etablerade produktnamnen och det blev istället ”Snellmans lördagskorv” och ”Snellmans billigkorv”, ”Snellmans” osv i vardagligt tal.
- När produktutvecklingen tog fart tillkom även egna produktnamn, t.ex. Smörgåsskinka och Mustajussi. Mustajussin var en rund smörgåsskinka tillverkad i svart tarm medan originalversionen av smörgåsskinkan var fyrkantig och tillverkad i ljus tarm.
