I Kannus är varje dag den finländska matens dag: ”Inhemsk mat är en värdefråga”
Det är tuffa tider för tillfället ute på den finländska landsbygden. Kostnaderna skenar i väg, marknadsläget är osäkert och väderleksförhållandena bjuder på både med- och motgång under kalenderårets olika skeden. I Kannus drivs Kaisa Honkaharju och Antti Huhtala av en obotlig framtidstro, och litar på en ljus framtid för inhemsk livsmedelsproduktion.
Text: Antti Koivukangas
Bild: Anders Eklund (Antonomia)
Den här söndagen (4.9) firas Den finländska matens dag och det finns all orsak att just nu lyfta fram och fira de saker som ligger bakom bemärkelsedagen.
– Vi måste arbeta för att stärka varumärket för våra inhemska livsmedel. Produkten är otroligt fin, men vi har i mitt tycke varit lite väl dåliga på att sälja in den, reflekterar Kaisa Honkaharju som i vardagen är mjölkbonde i Kannus.
Honkaharju, 29, tog över driften av gården i Kannus som 23-åring tillsammans med sin partner Antti Huhtala. Bägge talar om en respekt för gångna generationers arbete när de reflekterar över sin roll i kedjan.
– Det var en hederssak för mig att ta över, när pappa Ahto konfronterade mig med frågan. Genom åren har min aktning och respekt för mina föräldrar och mor- och farföräldrar vuxit och att ta över när vi gjorde handlade sist och slutligen om perfekt timing, säger Huhtala om beslutet som börjar ha ett antal år på nacken.
produktion som räcker för två vuxna är optimalt
Överlåtelserna och kontinuiteten är ingen självklarhet på den finska landsbygden i dagsläget, för ett stort antal gårdar lägger just nu lapp på luckan. Antti hade arbetat som montör innan han blev mjölkbonde och sett och upplevt både fina och välskötta gårdar i närregionen.
De insikter och lärdomar bär han idag med sig när han planerar den egna verksamheten.
– Personligen tycker jag att en produktion skall kunna bära sig ekonomiskt och sysselsätta två vuxna, det behöver inte vara större än så. Man får inte vara rädd för att skuldsätta sig och blicken måste vara stadigt riktad framåt. En sansad och kontrollerad expansion med djurens välfärd i åtanke ruvar jag själv på just nu, reflekterar Antti kring de närmaste fem åren.
Paret Honkaharju-Huhtala bedriver sin verksamhet inför öppen ridå via Kaisas konton på sociala medier. Hon har en trogen och ständigt växande följarskara på Instagram och sen en tid tillbaka även på Tiktok.
kaisa är Producentambassadör
Samarbetet med Snellmans i rollen som producentambassadör har varit ett av många sätt som Honkaharju utnyttjar för att föra primärproduktionens vardag närmare finländarna.
Hon är snabb att påpeka att hon inte vill utgöra någon officiell utbildningskanal, där man får lära sig om till exempel djurens brunstcykel. Hon vill i stället med sitt eget exempel lyfta fram verksamheten som den är och även hjälpa och utbilda andra producenter.
– I hela den här kedjan har tyvärr producenten hamnat i skymundan och blivit perifer. Sociala medier är en suverän plattform för att vända på den trenden. Det är otroligt viktigt att finländarna vet om vem det är som gör deras mat, säger hon.
– Dagens bönder är något helt annat än till exempel 1970- och 1980-talets motsvarigheter. Folket på landet är medvetna och pålästa på ett helt annat sätt idag.
valen bör göras på rätta premisser
Förutom know-how och arbetsskicklighet är dialogen något som Kaisa Honkaharju ofta återkommer till. En dialog där ytterligheterna borde hitta ett sätt att prata med varandra.
– Jag talar inte i termer om att omvända någon, för varje individ har rätt till sina val. Min fromma önskan är att de valen görs på rätta premisser. Vår plikt som producenter är att öppet berätta om vår vardag och våra val. Det är nyckeln.
En annan aspekt som är i nyckelroll i sammanhanget är de inhemska livsmedlens roll i en globaliserad värld stadd i förändring. Antti Huhtala bjuder på en träffsäker summering.
– Koronan var förspelet till vad som var på kommande, då lyftes försörjningsberedskapen upp som en aktuell fråga. Sen kom kriget till Europa och ställde nya krav och skapade nya utmaningar för produktionen via skenande kostnader. Nu står konsumenterna inför en utmaning när köpkraften har försvagats men betydelsen av inhemska råvaror och inhemsk produktion har aktualiserats på allvar.
– Det har sist och slutligen gjort inhemsk mat till en värdefråga, slår Huhtala fast.
Antti Huhtala och Kaisa Honka har just nu fullt upp med skördearbetet och deras vardag på gården påverkar inte avsevärt av att vi i Finland på söndag firar Den finländska matens dag.
Fast i och för sig:
– Varje dag här på gården är faktiskt Den finländska matens dag, säger paret i mun på varandra och skrattar.
På söndag (4.9) firas Den finländska matens dag för fjärde gången. På produkterna syns det inhemska främst genom Gott från Finland-märket. Etiketten på förpackningen visar att livsmedlet är av finländskt ursprung: råvarorna och arbetet är inhemska, och både tillverkarna och produktionskedjan är kända.
